DET ÖPPNA MEDBORGARSKAPET KONTRA DEN NYLIBERALISTISKA MUREN

En del av aktivisterna i den europeiska vita overallernas rörelsen kommer att bryta demonstrationsförbudet som gäller kring Mässan där EU-toppmötet i Göteborg hålls genom att den 15.6.2001 delta i den Massaktion som strävar till att omringa mötesplatsen, och kommer att på ett ickevåldsamt sätt genom civil olydnad bryta ner de hinder som finns i vägen. Vi gör det för att ta vårt krav på ett öppet Europa till mötessalarna: medborgarskap och medborgarrättigheter åt alla som har sitt uppehälle i Europa (oberoende av ursprung och nuvarande juridiskt status) samt ett öppnande av EUs beslutsfattande för medborgarsamhället.

I den följande texten lyfter vi fram våra åsikter om aktionerna i Göteborg, men den har relevans också för andra projekt, så som motaktionerna i Barcelona (där Världsbankens möte hålls), Saltzburg (WEF) eller Genova (G8).

Våra krav i förhållande till den Europeiska Unionen

Vi uppfattar EU som en av de centrala utövarna av nyliberalistisk makt, trots att vi uppfattar att det finns splittrade intressen mellan Europa och bl.a. USA. Typiskt för den nyliberalistiska makten är för det första en begränsning av det offentliga rummet, det vill säga privatisering som en ekonomisk och praktisk strategi. Central är medborgarskapets degradering till ett "kundförhållande", alltså inflytandets mätning genom köpkraft, och offrandet av människors liv till lönearbete och till ett evigt "flexande" enligt vad som råkar vara mest produktivt för de övernationella företagens syften. Detta syns bl.a. i hur många av de nya (löne)arbetena är otypiska, mera flexande, dåligt avlönade och osäkra snuttjobb, i att mobbning på arbetsplatserna är vanligt och i att burnout orsakat av arbete har ökat markant.

Å ena sidan innebär den nyliberalistiska makten i praktiken att icke-önskade människor utesluts från levnadsstandard och sociala rättigheter - eller med andra ord uttryckt begränsas rörelsefriheten enligt kapitalets intressen. Å andra sidan kan rörlighet tillåtas, ifall immigranterna kan användas som billig arbetskraft. I Europa finns just nu kring 3 - 4,5 miljoner människor utan medborgarskap och medborgarrättigheter. Hundratals människor dör årligen på EUs yttergränser på grund av unionens omänskliga inflyttningspolitik.

EU är en del av den nya världsordningen, som vi kallar Imperiet, och som formar vår världs framtid genom institutioner som WTO och IMF. Därför berör EUs politik inte enbart oss européer, utan också världens fattiga områden där den nyliberalistiska politiken som främjar västerländska storföretag leder till att miljoner barn dör som en följd av undernäring, miljoner blir utan ordentlig skolgång och sjukvård, och 1,3 miljarder människor lever på under en dollar om dagen. Situationen försämras ständigt. De europeiska rikedomarna består fortfarande huvudsakligen av naturresurser och mänskligt arbete från Imperiets fattiga provinser, men inflyttare från de länderna utestängs från EU - och om det i undantagsfall tillåts, knippas det ihop med osäkerhetens brännmärke (usla arbets- och livsförhållanden, möjlig illegalitet, status som B-medborgare etc.).

Nyliberalismen motiverar de här dragena i sig själv med att "inte ha några alternativ" och med "historiens slut", och täcker så under sig en alternativens mångfald och människornas möjlighet att bestämma om sitt eget liv.

Nationalstaterna - eller de trasor som finns kvar av deras suverenitet - försvarar nyliberalismens fåmannaväldes strukturer, och vi är inte intresserade av att se EU och nationalstaterna som varandras motpoler: vi vill gå bortom nationalstaten. Trots att federalism ofta definieras av dem som legitimerar det nyliberalistiska väldet, har en europeisk federalism och Europa som ett gemensamt politiskt fält för oss en positiv innebörd - förutsättande att det är frågan om en federalism som byggs underifrån, baserad på deltagande, en öppen medborgardefinition, sociala rättigheter och fri rörlighet. I dessa betydelser finns kärnan på våra krav. Vi är EU-medborgare, och kräver de medborgarrättigheter som tillkommer oss - alltså beslutsmakt samt garanterad inkomst och andra sociala rättigheter. Dessa rättigheter är till för alla som bor i Europa, oberoende av deras nuvarande juridiska status.

Vad strävar vår civila olydnad till?

Vi vill lyfta fram våra krav för offentlig debatt och in på den politiska agendan. Därför strävar vi till att symboliskt och i verkligheten bryta ner de hinder, som satts upp kring EU-toppens mötesplats och som riktas mot Europas medborgare, speciellt minoriteterna. Vi strävar till att öppna vägen till mötesplatsen för medborgarsamhället och representanter för Europas minoriteter, för att skapa äkta dialog om hur ett demokratiskt Europa kunde vara möjligt.

Vi agerar bland andra demonstrerande inom gemensamt överenskommna gränser för kraftanvändning. Våra redskap är våra kroppar, vårt intellekt och den ickevåldsamma civila olydnadens utrustning. Med ickevåld avser vi att vi inte strävar till att skada någon: vi försöker bryta oss igenom de murar som "skyddar" mötesplatsen användande olika sorters skydd, till exempel sköldar, och vi kommer själv att vara skyddade med vadderingar. När vi tränger igenom polisfronten, agerar vi inte specifikt mot polisen, vi strävar inte till att skada dem, utan till att peka ut EUs maktstrukturer och bryta dem.

Kring mötesplatsen råder den 15.6.2001 ett demonstrationsförbud. Vi kommer inte att lyda detta förbud. Aktiv civil olydnad visar på vår bestämdhet och övertygelse. Vi strävar inte endast till att förhindra och reagera, utan till att delta och påverka. Troligen kommer polisen att hindra oss från att komma in till konferenscentret - då blir Fästning Europas gränser synliga; de ligger i Göteborg kring toppmötescentret!

Om vi lyckas komma in till kongresscentrat, kommer vi att ockupera utrymmen för diskussion om vilka lösningsmodeller det europeiska civila samhället har för att bland annat utvidga de sociala rättigheterna, alltså om de tema som är på vår kravlista. Vi vill ha diskussioner som är alternativ till det nuvarande uppifrån kontrollerade och storföretagens intressen följande europeiska "samarbetet". Våra förhandskrav på en dialog med den nyliberalistiska maktens representanter är att det europeiska medborgarskapet skall öppnas för alla som bor i Europa, och att också de, vars rättigheter inte godkännts (så som "papperslösa" inflyttade) skall inkluderas i dialogen. Om inte dessa minimikrav uppfylls är ingen dialog möjlig.

Åsiktsfrihet och rätten att demonstrera är centrala människorättigheter och brott mot dem är antidemokratiska. I Nice, Davos och också bl.a. i Malmö har totalt ickevåldsamma demonstrerandes rättigheter och frihet brutits mot på ett grovt sätt - i Göteborg kommer vi inte att acceptera sådant. Därför kräver vi att tre villkor uppfylls: 1. en demilitarisedad, polisfri zon mellan toppmötesplatsen och stället där vi organiserar oss; 2. rörelsefrihet fram till toppmötesplatsen den 15.6.; 3. fri rörlighet till och inom Sverige och Göteborg, utan rannsakan och identitetskontroller.

Vårt försök att ta oss in till kongresscentrum är inte endast en fråga om meter, utan om vem som har rätt att definiera rummet i vår samhällsordning: kravallpoliserna som beskyddar den nyliberalistiska makten, eller de sociala rörelser som vill globalisera rättigheter och producera demokratisering. Det är en konkret verklighet att vi med våra handlingar trotsar demonstrationsförbudet, men samtidigt rör vi oss på en symbolisk nivå: för att skapa motbetydelser och uppnå samhörighet i dagens samhälle är det centralt att agera i ett offentligt rum.

De vita overallernas rörelse som en del av en mångfald av grupper och aktionsformer

Vi är endast en del av händelserna den 15 juni och Massaktionen. Vi uppmanar till en mångfald av aktionsformer. Vi agerar i solidaritet och koordinerat med alla de andra, som bryter den imperialistiska, nyliberalistiska makten. Trots att vi klär oss i samma kläder av taktiska skäl, betyder det inte att vi skulle vara en grupp med endast ett ansikte. Under våra huvor - så som hos zapatisterna - finns hundratals ansikten, inte ett parti eller en organisation som alltid och överallt skulle ha rätt.

De vita overallerna är för oss en symbol för osynlighet och olydnad, inte en ideologisk symbol. Vi är en rörelse som grundar sig på öppenhet och direkt deltagande. Vi är inte en nationell rörelse, utan en europeisk och å andra sidan också en global rörelse. Hittills har de vita overallerna bl.a. omringat den globala elitens möten (Prag 2000, Quebec 2001), förhindrat utvisningen av immigranter och stängt omänskliga centraler som byggts för att hålla dem fängslade, lyft fram bl.a. en garanterad minimiinkomst och rätten till fri rörlighet som ett alternativ till nyliberalismen (t.ex. Kuokkavierasjuhlat i Finland och Nizza 2000). Vi strävar inte efter politisk makt, utan vill verka för att förändra samhället här och nu. Vi är en aktiv del av medborgarsamhället, som det politiska systemet så gott det kunnat försökt passivera.

Vi vill bli synliga ur den osynlighet i vilken makten placerat bl.a. invandrare, dem i osäkra arbetsförhållanden, de arbetslösa (eller som arbetar oavlönade). Vi kämpar för att försvinna, för att vår kamp inte skall behövas. De vita overallerna symboliserar också samhällets förändring från det fabriksproduktionscentrerade till informations- och servicesamhället. De blå overallerna blir vita. Den produktiva handlingen och motståndet är inte längre begränsat till utrymmet mellan fabrikens fyra väggar, utan sträcks ut i samhällsväven i sin helhet.

Vår civila olydnad är inte passiv. Den är skyddad, kollektiv och organiserad, för vi anser att direkt aktion inte bör vara en smågruppernas avantgarde-aktion. Med vår taktik vill vi också visa hur imperiets våld alltid placerar sig mellan makten och pluraliteten. Den gemensamma klädsels och organisationen är tillika ett val som informerar utomstående, också polisen, vad vi avser göra. Så försöker vi minimera risken att utsättas för polisens slumpmässiga handlande. Vi har öppet berättat om våra mål och handlingsformer, också åt myndigheterna.

Ner med nyliberalismens murar - för ett Europa med verkliga rättigheter!